summerland

nu kommer ett litet deppigt och förvirrande inlägg men denna blogg är som en ventilator för mig och jag skriver precis vad jag vill..

Idag har jag hemlängtan igen, idag har jag ångest fylld mage, idag är det en skit dag!

min kropp är öm, jag har haft ont i armbågen i tre dagar, mina fötter värker och idag så hade jag smärter i knät.

Jag drömde mardröm inatt, så verklig att jag kunde känna doften.
Jag drömde om Sommarland, mitt förra jobb,där  jag jobbade 11 st säsonger .
Ungdomarna, stressen, självförtroende, tilliten, tårarna, svetten, rekorden, turisterna, cheferna.
Jag tillbringade 10 min varje morgon med att stå på balkongen till ena restaurangen och bara titta ut över parken och le. Jag hade faktiskt riktiga känslor för det jobbet. Det låter kanske konstigt men jag älskade mitt jobb. På sommaren jobbade vii snitt 300 timmar, och före säsongen så fick jag hjälpa snickarna att starta upp parken. Jag fick dessvärre lov att "ofrivilligt" säga upp mig pga av vissa saker.

Jag tar med mig den underbara känslan av att vara ledare för ca 30 st ungdomar, att leverera ca 3000lunch, ha koll på allt, trivas, berömma, skratta, ha STENkoll på läget, lösa problem..

en kollegas ord - om du inte är chef här nästa år så kommer jag inte att söka.

"Den dagen jag slutade hade personalen fixat en bok till mig, "vi kommer sakna dig världens bästa chef" 

 Jag skrev massa mer men det vart för personligt. - jag suddade.. Ni som var där ni vet .

Idag är jag som sagt gnällig..

Men igår när jag kom på jobbet så fick jag höra att jag var varu utleveringens lilla sol stråle.
Det gjorde mig varm och glad och det påminner mig om hur jag en gång var och hur jag ska bli när gamla ärr har läkt ihop lite mer.


Säg mig hur lång tid ska det gå innan man kan titta på kort och le / skratta åt minnen?

jag på S-landet